Att välja rätt verktyg

Det går att lära sig från det mesta. Nu ligger jag långt efter i denna kurs. Min stapel som visar hur jag ligger till blir allt mer röd.
Den största bidragande faktorn till det är att tiden inte räcker till. Jag har varit på SETT, Framtidens lärande och VISCED Colloquium (och projektmöte) i Sheffield.

En annan stor bidragande orsak är att jag tappade lusten när jag inte förstod att jag jag inte hade förstått skillnaden på vad kursens skapare ville att vi skulle skriva på vår kursblogg och i inlämningsuppgifter. Jag tyckte att det var ungefär samma sak, men det tyckte inte de så jag ska visst komplettera. Men jag vet inte riktigt vad skillnaden är. I bloggen ska jag tydligen skriva mina funderingar och vad jag har lärt mig. Lite mer fritt kanske. I inlämningsuppgifterna ska jag tydligen kommentera det material de har satt ihop i Ping pong. Jag tycker att det inte är någon direkt skillnad på det jag skriver. Så varför ska jag skriva snarlika saker på två olika ställen? Det ökar risken för att det blir rörigt.

Så det är viktigt att tänka till före och se till att uppgiften och verktyg passar ihop.

Jag kan ta ett exempel där jag totalt misslyckades med detta för ett par år sedan. I en annan kurs om digitalt skapande skulle vi använda datorer i undervisningen. Glad i hågen bestämde jag mig för att eleverna skulle få redovisa sina historiearbeten genom att göra film. Kul tänkte jag och trodde att eleverna tänkte samma sak. Jag började med att de skulle skriva manus, vilket de gjorde. Sedan började problemen. När det skrivit manus ansåg många att de redan var klara. De hade ju redovisat vad de kan i skrift. Varför göra det igen? Det andra misstaget var att jag inte anpassade uppgiften till mediet film. De fick egentligen en klassisk uppsatsuppgift i historia som de skulle föra om till film. Det var förmodligen det som ledde fram till att de ansåg sig klara när de hade skrivit...

Nu när det finns oändligt många sätt att skapa och redovisa är det än viktigare att tänka till om uppgift och verktyg passar ihop och att inte använda för många olika verktyg inom för kort tid. Om jag blir förvirrad på en högskolekurs, hur känner sig då inte våra elever när vi kommer dragandes med verktyg efter verktyg? Då kan vi lägga till problemet att alla tycker olika. I mitt första exempel finns det säkert många, inte minst skaparna av kursen, som tycker att det är en glasklar skillnad. Det är det för dem. Så vi måste även lägga till tydlighet när vi skapar våra uppgifter.

Location:Lagavägen,Bagarmossen,Sverige

Uppgradering 2.0

Ja då var man igång igen med att utbilda sig, eller med tanke på kursens innehåll så kanske man ska säga uppgraderar sig.
Fick sparka igång min gamla blog. Ville testa hur det gick att byta URL. Ville inte starta en blogg till och låta en gammal stå still. Jag vill inte heller hålla igång alldeles för många bloggar, som dessutom skulle behandla ungefär samma sak.
Mina intryck av denna första "riktiga" utbildningsvecka är att jag fick ord på mycket jag redan egentligen visste. Hur webben håller på att förändra vårt sätt att förhålla oss till det mesta här i världen. Jag gillade Wesch resonemang om att utbildning i dag ofta bygger på att information är svåråtkomlig, ska komma från en expert och att den inte är till för att ifrågasättas.

Jag fick också hjälp med att bena ut mina tankar om digital kompentens. Jag läste Roger Säljös bok Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet (2005) för några år sedan och fastnade för tanken att alla måste lära sig sin tids redskap. Fast vad jag fastnade på var nog vad är digital kompetens. Efter att ha sett Wesch och lyssnat på Sigbrit Franke har lutar jag åt att det är flera delar i digital kompetens. Dels måste du kunna hantera de digitala apparaterna rent tekniskt och dels måste du veta vad du vill göra.

Eftersom jag har som uppdrag att utbilda lärare i IKT (?) på min skola är det en insikt att få. Jag måste helt enkelt ta reda på hur vilken digital kompetens de har utifrån dessa två variabler och få ihop något som eller några saker som passar dem.
Pedagogiska teorier finns det gott om. Det verkar dessutom som om alla är sanna. Åtminstone finns det anhängare till alla. Det visar hur komplext lärandet är. Taxonomierna är bra för att strukturera, medan andra så som Vygotsky kanske är bra för att strukturera terminen och hitta metoder för undervisningen. Så det gäller kanske att hitta de teorier/modeller/tankar som passar dig och dina elever bäst.